Lars L skriver om sin farmor Irma A Lindh

03.07.2014 10:48

Få människor har satt ett så gediget och ömt intryck i mitt hjärta som farmor Irma A Lindh. Hon fanns där under mina 25 första år i livet, ibland lite skröplig men alltid med ett leende på lut. När mycket annat rasade omkring mig under mina tidiga tonår, stod hon där som ett stadigt föredöme och en trygg plats att vila ut på. Hon dömde sällan (om det inte var med en humoristisk synvinkel), frågade inte mer än nödvändigt utan lät mig vara precis som jag var. Jag hjälpte henne en hel del med praktiska saker i takt med att tilltagande ålder gjorde henne skör. Men det är inte sådant jag minns, utan istället den mysfaktor hennes närhet genererade i, samtalen, fikastunderna, hennes grönsakssoppa med klimp, hennes underbart goda våfflor - och inte minst den personliga doft som man insöp varje gång man gav henne en kram. 

Irma A Lindh blev dryga 90 år. Hon gick bort den 12 september 1995 - och trots att det har gått så många år sedan dess, finns hennes minne hos mig ständigt bevarat, varje dag. Hon finns hos mig i vardagen via de saker hon lämnade efter sig som JAG nu har förmånen att få använda, ett linneskåp, en träslev för bakning, en stekspade, en gammal EP-skiva med Åke Söhr ... ja, listan kan göras lång. Och även om det inte rör sig om några ekonomiskt dyra ting, är det personliga affektionsvärdet ovärderligt.

Jag saknar dig, farmor Irma!

Irma Lindh (född Andersson) 6 år gammal i Tidaholm år 1911

 

Irma A Lindh i Tidaholm, troligtvis år 1919

 

Irma A Lindh i centrum längst ner vid nykterhetsfest i Tidaholm, Kristi Himmelfärdsdag, 1926

 

Irma A Lindh tillsammans med Vulcans folkdanslag (Sandhem, 1927)

 

Irma A Lindh tillsammans med blivande maken Ivar (Skänninge, midsommarafton 1929)

 

Irma A Lindh med yngste sonen Håkan (1952 el. 1953)

 

Lars L med farmor Irma A Lindh (Lidköping, tidig vår 1987)

 

Irma A Lindh i Lidköping (januari 1989)

 

Irma - en kvinnas livsberättelse (CD-utgåva Förlag LiRaz, 2010)